Psykologen om att lova runt och hålla tunt
”Gång på gång så lovar jag barnen mer än jag kan uppfylla. När jag kommer på något jag vill göra med barnen – som att åka iväg på en resa, ställa till med kalas, köpa en orm (!) – så delar jag det med dem direkt och de blir så klart överlyckliga. Sedan kommer eftertankens kranka blekhet och jag inser att jag inte har tid, ork eller råd att genomföra det vi pratat om. Ibland pressar jag mig till att göra det ändå men det blir sällan lika maffigt som det vi pratade om först. Blir arg på både mig själv och barnen som jag tycker pressar mig. Hur kan jag stoppa mig själv innan och hur kan jag förklara för barnen varför det så ofta blir såhär”?
Jenny svarar:
Jag hör verkligen hur frustrerad du är över att det blir på det här sättet gång på gång. För många personer är just svårigheten att hålla löften en av de mest negativa aspekterna med adhd. Det är ju inte avsiktligt förstås, man vill ju inte bryta ett löfte, men livet händer, man blir distraherad och upptagen av något annat och det man har lovat försvinner från ens medvetande – tills det dyker upp igen som en ond ande och spökar.
Det kan bli extra svårt när det gäller saker man lovat sina barn. Det kan få en att känna sig som en väldigt dålig förälder.
Och när man känner sig dålig, är det lätt att slå bakut och bli arg, eftersom man känner sig anklagad, precis som du beskriver.
Att bryta löften har ofta med en ännu mer omfattande svårighet att göra, att man prokrastinerar, vilket är ett mycket vanligt drag vid adhd. Alla människor skjuter förstås upp saker ibland, men för en person med adhd kan de oavslutade projekten verkligen samlas på hög och kännas nästan oöverstigliga att ta tag i.
Det är jättebra att du är medveten om det här draget hos dig själv, för det är nödvändigt för att kunna hitta ett sätt att förstå och hantera det. Ett första steg kan vara att uppmärksamma när du får en idé om något du vill göra med barnen. Låt det plinga till i huvudet när det händer – och försök hejda impulsen att omedelbart berätta om det för barnen. Skriv istället ner idén för att lättare kunna överblicka om du har tid eller resurser att genomföra den. (Ifall det inte är något som ni kan genomföra omedelbart, till exempel åka och bada. Generellt kanske passar kanske aktiviteter som varken kräver så mycket resurser eller planering dig bättre?) Då är risken mindre att du lovar något du inte kan hålla!
Ett andra steg kan att du ska prata med dina barn om hur du fungerar. Berätta om din adhd och hur diagnosen påverkar dig när det kommer till detta. Att du ibland blir så entusiastisk att du inte tänker igenom om det du vill göra ens är möjligt innan du föreslår det hela för dina barn. Men att din svårighet att ta tag i saker (eller projektets omöjlighet) kan göra att du inte genomför det du lovat. Du kan säga: ”Jag älskar er och ville verkligen göra x med er, men ibland händer det att jag inte kan.”
Lyssna sedan på vad barnen säger. Är det något särskilt som du någon gång lovat dem som de är ledsna eller arga för? I så fall tänker jag att det är viktigt att försöka reparera. Visa att du förstår och tar emot deras känslor. Be om ursäkt ifall det behövs. Se om det finns saker ni kan lösa rent praktiskt. Skulle barnen kunna ställa en kontrollfråga när du blir alltför entusiastisk: ”En orm? Det är kanske mer i fantasin va?”
Du kan även reparera genom att göra något du lovat dem, men ännu inte kommit till skott med. Här är ett konkret sätt som du skulle kunna gå tillväga på:
- Ta ett aktivt beslut om att gå i mål med ditt projekt. Men tänk först grundligt igenom om det är möjligt med de förutsättningar du har just nu.
- Bjud in barnen i din planering. De blir delaktiga och de får de en förståelse för arbetet bakom ert mål.
- Dela upp projektet i mindre delmål och bestäm vem som ska göra vad.
- Avsätt tid till er planering. En kvart varje dag efter middagen eller en timme på lördagen, eller vad som nu passar er.
Var snäll mot dig själv! Avsikten är ju alltid god: du vill göra något roligt med eller för dina barn. Avsikten är ju inte att lura dem och göra dem besvikna.
Kom ihåg att ingen är perfekt och att det är mänskligt att göra misstag.
Vi har alla våra styrkor och våra svagheter som människor. Jag är säker på att du har en massa roliga, spännande och fina egenskaper som berikar dina barns liv väldigt mycket.