”Lovar runt och håller tunt”

Arbetsterapeuten och föräldern pratar om filmen

Cilla, förälder med adhd och Sofia Buddgård, arbetsterapeut, diskuterar scenen i ett poddsamtal.

Cilla: Precis som pappan i filmen, Sofia, så lovar jag för mycket. Jag går igång och jag blir så exalterad. Är det här någonting du känner igen från föräldrar du möter i ditt arbete?

Sofia: Jag känner igen det jättemycket hos föräldrar som jag träffar i mitt jobb som arbetsterapeut. Många beskriver man har superbra idéer. Det kommer bli jätteroligt. Och sen när dagen väl kommer så får man inte riktigt till det, eller så är energin helt slut och man försöker ändå göra det man har bestämt. Det blir inte alls så roligt eller bra som man hade tänkt från början.

Cilla:
Men varför blir det så här, alltså hur funkar adhd-hjärnan egentligen?

Sofia: Har man adhd så har man ju svårt med det man kallar för exekutiva funktioner, och det är ett sånt där stort begrepp där det ryms massor med olika saker i. Till exempel tidsuppfattning och att ja, planera tid, organisera tid, hantera tid överlag. Det handlar om att organisera och prioritera. Vad är viktigast just nu och vad är viktigast sen? Det handlar också om att komma ihåg saker. Att göra saker vid rätt tid och på rätt plats och så vidare. Det kan handla om att mobilisera energi, framför allt då för tråkiga saker.

Cilla: Är det så att roliga saker innehåller massa tråkiga saker?

Sofia: Inte jämnt kanske.

Cilla: Det känns så.

Sofia: Men, om man ska iväg på en sån här grej som pappan i filmen. Han tycker att själva svampplockningen är jättekul och de sakerna som han har behövt planera kring det, det har han fått till. Han får till vilka knivar han ska ha med sig och att korgen ska med och att matsäcken ska med, och så vidare. Sen tror jag att han har kanske liksom ett större motstånd eller att det tar mer energi för honom. För att det kanske är svårare, jobbigare, mer krävande rent kognitivt att planera kring de andra sakerna – som kan vara, hur ska vi ta oss dit? Vilken tid måste vi gå upp för att hinna med den här bussen? Vad behöver vi göra innan vi hinner med bussen? Ja, den typen av saker.

Cilla: Så att köpa prylar…

Sofia: Det verkar vara hans grej, ja. Men, men själva tidsplaneringen är kanske svårare för honom. Tar mer energi och blir tråkigt och jobbigt och svårt att få till.

Cilla: Men hur ska vi då hantera det här, pappan och jag?

Sofia: Jag hade så gärna velat ha lite som ett generellt tips som hade funkat för alla, men det har jag inte. Jag tänker att det man behöver göra, om man känner att man ofta lovar sina barn saker som man sen av olika anledningar inte kan hålla eller som av olika anledningar inte blir så bra, på grund av de här att man kanske inte har planerat klart kring det – då tänker jag att det första man behöver göra är att innan man säger ja eller innan man drar igång hela projektet, så behöver man på något sätt stoppa sig. Så hur man gör, olika för olika personer tänker jag. Någon kanske har en partner som kan påminna om att vi kanske behöver fundera först. Någon annan kanske liksom göra det till sin grej att alltid säga till sig själv ”jag bestämmer ingenting förens eftermiddagen”. Så att man alltid har, ger sig själv lite betänketid.

Cilla: Kan man ge sig själv några såna här hållpunkter? Att det här och det här och här ska jag ha tänkt igenom innan.

Sofia: Ja men jag tänker att det inte är så dumt att ha en liten lista. Antingen i huvudet eller att man skriver ner någonstans, typ i anteckningar i telefonen eller något sånt. Men det kan ju vara att man kanske behöver fundera på om jag har en partner som också ska vara involverad, har jag kollat av med den personen? Så partner kan ju stå på listan, och sen kan det ju vara bra att man kollar sin egen kalender. Har jag något annat den dagen? Eller har jag nått liksom runtomkring dagen innan eller dagen efter som kommer påverka hur jag kommer må den dagen? Har jag någonting dagen innan som kommer dränera mig på energi så kanske det är ett dåligt datum att göra vad det nu är jag vill göra på. För vissa kan det vara viktigt att kolla ekonomin också, då kan det också stå med på listan. Om det är någonting som kostar mycket pengar. Så då har vi partner, kalender, ekonomi.

Cilla: Föräldrar som du möter, hur känner dem kring sig själva när det blir så här, är det något som plågar?

Sofia: Ja. Det skulle jag säga. De flesta föräldrar vill ju inte göra sina barn ledsna eller besvikna, utan man vill ju ha glada barn och att man liksom, lovar man något så håller man det. Så det som händer med många är ju att man får mycket skuldkänslor. Man känner sig som en dålig förälder. Att barnen blir besvikna och inte riktigt kan lita på en är ingen skön känsla. Men sen händer det ju också att man får till de här superroliga aktiviteterna. Men det är många som tycker att det är ganska jobbigt när det blir så här.

Back to top